L.

Jag trodde du hade förstått. jag trodde du hade helt klart för dej varför jag försökt fly/springa/rymma. men du stannade kvar. Varför? allt jag ville var att du skulle förstå att en framtid med mig inte är någon vidare framtid, för någon utav oss. jag tittar varken ljust eller mörkt på framtiden då jag tar den som den kommer men just nu ser den lite krånglig ut för min del. Men i alla fall, du stannade kvar och med det så tappar jag greppet över min egen värld. MIN VÄRLD. MITT LIV. MIN NUTID. allt det som en gång varit en självklarhet är jag nu redo att offra? jag vet inte.. jag önska bara att någon någon gång skulle kunna förstå sig på mig och mitt tänkande men nej, det är nog för mycke begärt. allt kan just nu dra lite smått åt helvete. Dock är inte allt negativt det är bara jag som valt att ösa på med alla mina minus och med det tar jag samhällsboken och pluggar.