L.

Du var aldrig ett val, du var och är en självklarhet.
Att få hålla dig i min famn gör mig aningen mer hel för varje sekund då jag får känna din kropp, dina andetag och ett vi.
Du har mitt hjärta i dina händer, släpper du taget så kommer det aldrig gå att laga.
Du är allt jag behöver.

Då lämnar man halland och västra Götaland efter fyra underbara dagar med bror min. Hej hemlängtan!

I'm thinking about choices that i've made
I can't move forward while looking behind
The only little thing i can do now is change the way that i used to be.

Ett litet snedsteg och världen rasar.
Jag hatar att aldrig veta; varför!

Då satte man sig precis på bussen för att ta mig till Falkenberg.
Att det skulle bli så jobbigt att åka ifrån dig hade jag inte en aning om. Det känns som omjag glömt hela mitt bagage men det är bara en fin du som saknas.

Idag slänger jag allt som jag inte vill ha med att göra. Allt det där som tynger mig varje dag, är det förbi nu?
Vad kommer hända imorgon? Vad kommer dom säga? Vart kommer de ta mig och på vilket sätt ska dom kunna ändra mitt liv om jag själv inte klarar av det?

you know... one wise man once told me that there's no light without darkness. That sentence has been changing my life 'cause in my kind of world you are my sort of light. You might think that this sounds pretty weird but it's so fucking true. Gaaah, i just gotta say that love you, babe.

Ligger hon Karin med ett lite tråkigt humör. Varför vet jag inte...
Kan ju dock vara för att hon som ligger tätt intill mig är så galet morgontrött så allt hon säger, det säger hon med samma tonläge som om man vore hennes värsta fiende. Jaja, det där med att vara morgontrött kommer jag aaaaaaldrig förstå mig på.

Allt jag gör, allt jag säger, allt jag är.... Är fel. Jag är feeeeel

Jaha, då var min minivistelse hos Karin över... Dock ligger hon ju här bredvid meeej. Heh.

För de som faktiskt undrar hur jag mår så säger jag bara; jaa!!! Jag ska till peace and love, baby!

Ligger hemma hos tjejan för att hon ska bli klar på körskolan. Justja, nämnde jag att klockan står på 7.56 och jag kan verkligen inte somna om. Kom hem nu.....

Jag har ett stort hål att fylla. Ett tomrum som bara är där - i vägen!

Låt mig få se, låt mig få höra.

Jag är någonstans där jag inte hör hemma. Någonstans där ingen ser mig.
Jag antar att jag än en gång är vilsen och vet inte om jag någonsin kommer hitta rätt.

Besvikelsen kommer gå mig hand i hand genom livets gång. Fuuuuuck life.